Författararkiv: admin

Om admin

Admin

Hemma men ändå inte hemma

Kära tappra blogg- läsare,

Periodvis hinner man inte med allt man vill. Denna period drabbade detta bland annat bloggen som inte blivit uppdaterad sen i maj!! Men! Bättre sent än aldrig och här kommer en liten hälsning från oss. 

Vi hade i maj och juni en intensiv period med avslut av arbetsuppgifter och förberedelse för flytt till Iringa efter sommaren. Vi avslutade alltså i juni vårt arbetskontrakt på tre år med placering i Makete stift. Anledningen till att det var bestämt till tre år var för att vår son Alfred behövde börja första klass efter dessa tre år och det fanns inte någon möjlighet för bra skolgång i trakterna runt Makete. Vi fick frågan från Efs om vi var beredda att vara kvar i landet men på någon annan plats och vi svarade ja på det. Närmsta internationella skola låg i Iringa stad och det blev alltså dit (eller hit) vi denna sommar flyttade! 


Avskedet i Makete och Bulongwa blev känslosamt och vi hade en stor avskedsfest för alla våra vänner, grannar och kollegor. Vi har ett stort hjärta för detta folk och detta område och är enormt tacksamma för alla de erfarenheter och goda minnen det har gett oss. Vi kommer att ha kvar vissa arbetsuppgifter i Makete stift under det första läsåret. Både på distans men också innefattar det att en av oss kommer åka till Makete några dagar en gång i månaden. Vi tror att det kan bli en bra övergång för både dem och oss. Vi kommer även försöka ta oss dit när våra barn får skollov för att byta stadsliv mot gröna kullar och frisk bergsluft. Och såklart återse våra vänner och kollegor. Här en bild nedan från vår avskedsfest och hur vi blev omslutna av varma ord och kangor. 


I mitten på juni gick första flyttlasset till Iringa efter ev vår av olika praktiska förberedelser inför flytten. Hannes och jag ska alltså börja jobba i Iringa stift och den lutherska kyrkan där. Jag, Nora, har bett om att få arbeta några dagar i veckan som vanlig klinisk sjuksköterska, då det var flera år sedan jag jobbade praktiskt med patienter och inte vill tappa den färdigheten. Iringa stift har ett sjukhus strax utanför stan som heter Ilula och där kommer jag att få jobba. Resterande dagar i veckan kommer jag antagligen arbeta med barnfrågor tillsammans med kollegorna på stiftet. Hannes kommer att arbeta med diakonala frågor inom stiftet med fokus på barn. Mer info om detta kommer när vi kommit in i arbetet. 

Vi har fått flytta in i ett av de två missionärhusen på stiftskansliets område. Samma hus som tidigare kollegor i Efs bott i. Det hade stått tomt i två år men har nu städats ur och trädgården har röjts upp. När vi har fått göra det till vårt kommer vi att trivas bra!


Efter flytten for vi till Sverige och rakt in i det svenska midsommarfirandet med sill och regnig dans runt midsommarstång. Fantastiskt. Vi fick sju veckors semester blandat med lite arbete i form av medverkan på gudstjänster, föredrag om vårt arbete och vårt liv i Tanzania, samt möte med våra chefer på Efs kansli inför kommande period. Vi är så tacksamma för att få ha dessa två världar omkring oss. 

​​

Förra veckan sa vi hejdå till familj o vänner och flög tillbaka in i Tanzania- världen. Och nu är vi här i Iringa igen! Det känns ännu inte som hemma men det kommer förhoppningsvis med tiden. Igår började Alfred och Klara skolan! Stort, nervöst och spännande! I och med att de aldrig gått i någon klassisk skola innan och att allt dessutom är på engelska, behöver vi finnas där för dem lite extra i början. 


Vi har även hittat en förskola i närheten där Ingrid antagligen kommer att skolas in i nästa vecka! Roligt och nytt med detta stadsliv. Vi hoppas komma igång med våra arbetsuppgifter så snart barnen har kommit in i sina skolor och vi fått iordning på det mest grundläggande hemma i huset. 


För er som inte redan följer oss på instagram kan vi tipsa om vårt konto där: sandahltz . Vi är ofta mer aktiva där än på bloggen. 

Tack för att ni finns där runt omkring oss. Det ger oss trygghet och energi. 

Kramar Nora 

Inlägget skrivet av klockan 11:28 den 28 augusti, 2017

Majs

Hej allihopa.

Det var länge sedan sist. Tiden rullar på. Det är vardag. Regnet har slutat och nu är det strålande sol varje dag. Men kallt om nätter, kvällar och mornar. Vi har fått en termometer hitskickad och det är inte sällan den visar 13 grader när vi vaknar på morgonen.. Brrrr! Vi har alltså flyttat till byn Kidope för två månader sedan. För att komma närmare en tanzaniansk familj som vi känner väl och tycker väldigt mycket om.  Pappan är pastor i kyrkan som ligger granne med våra hus och vi bor i gästhuset som församlingen äger, vägg i vägg med pastorsfamiljens hus. De har sex barn och den yngste är i samma ålder som Alfred. Många lekkamrater för Alfred och många famnar och ryggar för Klara… Här en bild tagen utanför vår dörr.

 

Vi trivs bra. Vi börjar vänja oss vid saker och ting. Livet och vardagen ter sig annorlunda här. Höns, katter, hundar, en o annan gris går fritt. Åsnor och kossor binds fast vid träd och flyttas varje dag. Det mesta man äter odlas själva och för hand. Gemenskapen är fin och vännerna är många. Man är ute hela dagarna. Naturen är vacker så vacker. Gröna kullar och majsfält. Musik och dans är vardag. Flera gånger i veckan hörs sång från kyrkan från kören som övar. Vi delar mycket av vardagen med familjen. Tack o lov har vi en liten gasspis i vårt hus som vi tog med från Sverige och som är guld värd om mornarna och ibland på kvällarna när vi äter själva i vårt lilla hus. Annars äter vi tillsammans med pastorsfamiljen och den maten lagas över öppen eld i ett lerkök. Det blir många timmar i det där lerköket. Många fina samtal kring elden om kvällarna när barnen somnat. Stämning. Vackert.

 

Men ibland blir vi trötta och frustrerade. Förbipasserande tittar på oss som på ett zoo, smutsen och all hönsskit är överallt, ens beteende blir ifrågasatt. Då är det skönt att sätta på gasspisen o göra sg en varma koppen- kantarellsoppa o sätta sig vid internet o flyga tillbaka till Sverige en stund.

Det är sködetid. Majsen står hög och behöver plockas ned. Ett stort arbete som aldrig tar slut.. Familjen har flera stora åkrar och majsen skördas, majsplantorna slås ned, jorden vänds- och allt sker för hand. De äger två åsnor som de har som lastdjur. Jag o barnen var med och skördade förra veckan. Alfred gillade att plocka i majsen i säckar.

På kortet med åsnan ser man våra hus i bakgrunden på kullen. Själva majsstjälken är söt att bita på. Man skalar bort den hårda ytan runt omkring och tuggar sen på det som är kvar. Alfred gillar det. Jag med. Sen ska majsen torka, skalas, tvättas, grovmalas, tvättas, torka igen och malas… för att göra majsgröt som är huvudmålet i Tanzania. Man äter det tillsammans med grönsaker eller bönor, eller ibland kött. Jag börjar vänja mig. Tycker det är jätte gott. 🙂

Stor kram
Nora

Inlägget skrivet av klockan 08:04 den 15 juli, 2012

Livstecken.

Vi har flyttat till Kidope. Tänkte mest ge ett livstecken. Idag fyller jag år och vi firade genom att gå och besöka vänner från förr. Vi fick ingen tupp denna gång men däremot en höna. Dem fick strumpor från Östersund.

20120528-175455.jpg

Vi har troligtvis också köpt lite skog. Det känns kul.

Allt gott / Hannes

Inlägget skrivet av klockan 03:01 den 28 maj, 2012

Vardag

Hej där hemma,

Tack för era kommentarer. Det är svårt att beskriva livet här. Så mycket är så annorlunda. Vardagen har tagit form och dagarna går snabbt. Vi hoppas på att kunna flytta vidare till grannbyn Kidope nästa vecka för att bo närmare en Tanzaniansk familj som vi känner väl. De har sex barn vilket ger många lekkamrater till Alfred. Har är lite rastlös där vi bor nu för det finns inte så många barn runt omkring. Han tycker inte det är lika kul att hjälpa mig med tvätten eller skala potatis längre… Regnperioden är snart över och det soliga och lite kallare vädret är på väg. Tror det innebär kyliga kvällar, nätter och mornar men varma dagar. De flesta vi möter tycker vi klär på våra barn för lite kläder… Kanske har vi påverkats av det då vi sätter på dem mössor ibland på mornarna när vi äter frukost. Vi har en huskvarna- vedspis här i huset där vi bor som vi använder friskt. Värmer vatten till tvätt o bad, bakar bröd, lagar mat… i veckan ska det bakas kanelbullar! Gott! Vill utnyttja ugnen till max nu innan vi flyttar. I nästa hus finns ingen vedspis och det blir till att lära oss baka bröd i glöden i eldstaden. Vi har lärt känna några av de som bor i området här. Fint. Vi blir bemötta med mycket värme och respekt. Men även stor nyfikenhet. Det ”pratas” fortfarande om när vi var på marknaden förra veckan och hur även mannen i familjen bar ett barn på ryggen… Det är annars kvinnornas uppgift. Jag kände mig stolt över min man när vi gick där o trotsade blickarna. Men ibland känner jag mig sjukt trött på att vara annorlunda och på alla blickar och rykten. Jag kan också känna mig arg på att kvinnorna drar ett så tungt lass när det gäller familjelivet. Tvättar, lagar mat, städar, tar hand om barnen…

Här kommer några kort. Känns ofta obekvämt att ta bilder offentligt så de flesta bilder som vi tar är innanför eller utanför huset… Här kommer ett på barnen på stråmattan i köket o två från idag eftermiddag när vi jobbade med veden här utanför. Fick låna en motorsåg från barnhemmet.

 

såga

mer

Tänker på er där hemma och är glada för alla hälsningar vi får.

Kram Nora

Inlägget skrivet av klockan 08:22 den 8 maj, 2012

Marknaden

Idag är det lördag. Det innebär marknad. Det var skönt att komma ut lite allihop efter att ha varit krassliga en period.
En timmes gång enkel väg. Ett varsitt barn på ryggen.

Frukt och grönt stod på listan.

20120428-201052.jpg

20120428-200712.jpg

Inlägget skrivet av klockan 05:36 den 28 april, 2012