En liten bit på väg

För cirka tre veckor sedan dog en två- årig flicka i vår grannby Kidope av Brännskador. Hennes mamma hade kokat upp en gryta med mat till grisen och ställt bredvid elden. Hon gick ut ur köket och barnet var kvar ensam. Den lila flickan ramlade plötsligt och råkade sätta sig i grytan med den kokheta grismaten. Mamman hörde skriken och kom in. Hon rykte upp barnet ur grytan och tvättade huden. Hon och pappan i huset bestämde sig för att inte åka tillsjukhuset utan att behandla skadan hemma. De använde sig av honung och rått ägg och la på såret. Ingen smärtlindring fick barnet. På tredje dagen började barnet bli trött och de ringde efter en motorcykel som skjutsade dem till den närmsta vårdcentral. Sjuksköterskan där gav dem Panodil och sa att de kunde åka hem igen. Senare samma kväll dog flickan i hemmet. Jag hörde tidigt om att det var något barn som blivit brännskadat. Vår granne och vän pastorsfrun hade blivit uppringd dag 2 för rådgivning (hon är omsorgsansvarig i vår by). Hon hade rått dem att åka till sjukhuset. Dag 3 ringde pastorsfrun upp ordförande i Kidope igen för att höra om de åkt tillsjukhuset. De hade de inte, de hade förklarat att de inte hade några pengar, hon bad honom hälsa dem att de får ta hjälp av sina grannar, de måste till sjukhuset med flickan. Hon berättade om samtalet för mig och jag tänkte att jag och pastorsfrun kanske skulle åka dit imorgon. Tidig morgon dagen efter fick jag höra att barnet dött kvällen innan. 

Denna händelse berörde mig väldigt illa. Jag känner fortfarande skuld över att jag inte åkte dit. Jag känner stor sorg över att detta behövde hända och en ilska över hur föräldrarna kunde tänka så korkat och inte ta sitt brännskadade barn till sjukhuset. Jag och pastorsfrun åkte dit dagen efter begravningen för att beklaga sorgen för familjen. Det var fullt med kvinnor som trängdes på halmmattorna i husets vardagsrum. Männen satt utanför. Den uppdelningen gäller alltid på begravningar. Kvinnorna sjöng och några grät. Pastorsfrun ställde sig upp inne i det lilla rummet och beklagade det som hänt och ledde alla i en bön till Gud om hjälp och tröst. Därefter tog hon upp ännu en sång och det fortsatte som innan. Vi fick ett kort samtal med mamman och hennes närmaste kvinnor där på halm- mattan. Jag och pastorsfrun ställde frågor för att försöka förstå. Jag förstod inte men fick bättre insyn i hur de tänkte. Pengar var ett problem, även rädslan för att vad sjukhus personalen skulle säga då mamman tidigt förstod att hon hade gjort fel som inte hade haft uppsikt över flickan. Även grannarna hade rått dem att stanna hemma (skrämt upp med att personalen på sjukhuset skrubbar brännskador så huden försvinner ännu mer och det gör jätte ont).
Jag bestämde mig för att försöka göra något. Folk i byarna måste få högre kunskap om brännskador. Eldar finns i varje hem, små barn finns överallt. Små och stora brännskador sker hela tiden. Samtidigt fanns också en osäkerhet inom mig. Skulle jag verkligen klara av att undervisa om detta på swahili så att folk förstod? 

 

Förra veckan var min farbror och anestesisköterska Lennart här på besök. Jag hade berättat för honom om händelsen med flickan innan han kom och han nappade direkt på idén att försöka skriva ihop något enkelt material om brännskador för att undervisa folket i byarna. Vi hjälptes åt med detta och i fredags var vi på ett besök i byn Utengule och på vårdcentralen där. Även min chef och tandläkare dr Mchechi var där. Vi hade bett sjuksköterskan på vårdcentralen och byordförande att meddela folket i byn att komma till vårdcentralen kl tio på förmiddagen. När vi kom klockan nio blåste de i ett horn ut över byn för att kalla dit invånarna. Det samlades mer och mer folk. Några kom med träbänkar. Jag gick fram till kvinnorna i gräset och sa att de var välkomna att sätta sig på bänkarna. Bänkarna är för männen- svarade de. Jag försökte övertala dem men det gick inte. En tradition skriven i sten verkade det som. Jag satte igång att undervisa och det blev en bra stund. Jag tror att byinvånarna förstod mig och vad jag försöka undervisa om. Jag fick ny energi och tänkte att detta måste vi fortsätta med. Brännskador är ett viktigt ämne. Det finns sju vårdcentraler i stiftet. Let´s go! Och även fast denna kunskap inte kom den lilla brännskadade flickan till del betydde detta tillfälle mycket för mig. Och dagen blev för mig starkt sammankopplad med händelsen med flickan som dog.     

 
  

8 reaktion på “En liten bit på väg

  1. Frida Thornell

    Så fint att läsa! Det fruktansvärda (!) kan ändå få betyda något för andra – nästa barn som trillar kanske kommer kunna klara sig.
    Guds kraft och frid till er! Era liv betyder mycket!

    Svara
    1. http://www./

      Non seulement la démarche est crédible, mais elle est inévitable.En France, 58% des français doutent de la version officielle des attentats. Ce qui voudrait dire que si un quelconque candidat à la présidentielle française avait l’ingénieuse idée de soutenir les idées de Reopen, il passerait directement au premier tour !!!!…Alors, qui se lance ? :-))))

      Svara
    2. http://urlnet.co/

      Hola! acabo de encontrarte a través de Mallorcablogs, y aunque sólo me leído la primera entrada, ya me ha picado el gusanillo de seguir leyendo, con el curso de fotografía dudo si hacerlo yo (que me hace mucha falta) o regalárselo a mi marido. Lo ideal sería hacerlo juntos. quien sabe..

      Svara
    3. discount on cars

      i WISH that the weather where i am looked like that! in PA this week, the high is 48 and then its supposed to rain and snow. boo. luckily i applied to UCLA for grad school, so maybe that will come through. how are your applications going? all my deadlines (for english lit) were in december.

      Svara
    4. fifa 17 mobile

      Huhu, meine Süße!!!Deien Werke sind wieder einmal der Kracher! Wunderschön gemacht!!!! Gefallen mir alle sehr gut.Viele Grüßevon deiner Keksschachtel!

      Svara
  2. Elisabeth Ivarsson

    Tack Nora för att du delar med dig.känner så starkt för denna lilla flicka
    kanske just för att vårant barnbarn på två år råkade ut för en rejäl brännskada
    vid juletid och fick en fantastisk vård på Östra Ja det är orättvist men tänk vilken skillnad ni gör Allt gott till er
    Elisabeth

    Svara

Lämna ett svar till rendite lebensversicherung debeka Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *