Hjälp

Kära vänner. Ni är långt borta från oss men er bön och ert stöd hjälper oss. Vi har en sak på vårt hjärta och någon på vår gård, som vi behöver hjälp med. Jag har berättat om en brännskadad kvinna i ett instagram- inlägg för ett tag sedan. Kvinnan har epelepsi och har ramlat i elden flera gånger. Hennes man har vägrat att ta henne till sjukhuset och verkar älskar sin lokala bambu- öl över allt annat. Full varje dag. Jag och vår granne pastorsfrun, var hemma hos dem för några veckor sedan efter att kvinnan nyligen bränt sig igen. Mannen var på pubben när vi kom. Kvinnan satt runt några glödbitar i bambuhyddan som var deras hem. Trasiga plastpåsar som väggar och gräs till tak. Det luktade illa och insekterna började genast hoppa upp på oss. Detta är en lång historia men två dagar senare körde iallafall Hannes kvinnan o hennes man till sjukhuset. Här på sjukhusen hjälper inte personalen till med mat, duschning etc så den sjuka behöver alltid en anhörig på plats att ta hand om patienten. Mannen blev alltså övertalad till att ta på sig detta uppdraget. Kvinnan opererades för sina skador och är fortfarande kvar på sjukhuset, med stor förbättring. Mannen kommer och går, dock stabilt onykter. Nu till saken. De har en dotter. En flicka, ca 13 år gammal. Hon är inte helt som andra. Men vem skulle vara det med den uppväxten. Några säger att hon är trög. Andra att hon nyps. Att hon inte kan vara still. Hon har aldrig gått i skolan. En av mannens argument för att inte följa med till sjukhuset var att han har ett barn han måste ta hand om. Folk frågade, så vart är ditt barn? “Jo, jag var o letade efter henne i förrgår men hittade henne inte”, göd hans svar. Flickan har sedan en tid tillbaka flyttat från hemmet men dock utan att flytta in i ett annat hem. Hon har vad vi förstått sovit lite här och var, ibland på åkern, ibland hos nån granne. Men hennes beteende har stört folk. Hon har tagit majs på folks åkrar, härom dagen hade hon vridit halsen av en höna och på frågan om vad hon håller på med svarat med att hon ville ha kött. Hon har svårt att sitta still, vet inte vad som är ok och inte. Hon har blivit bortjagad. Folk skrattar åt henne, pekar på henne och slår henne.

Vi har pratat mycket om flickan här hemma. Funderat på hur vi kan hjälpa henne. Pastorsfrun har haft lite koll på var hon har befunnit sig. 

Idag morse kom pastorsfrun med henne hit till vår gård (där vi och pastorsfamiljen bor). Hon hade träffat flickan på en begravning. Flickan går tydligen från begravning till begravning, där finns mat. Och begravningar håller på i flera dagar. Flickan fick ett par skor av oss och en kjol av pastorsfrun. Hon gick med oss till kyrkan och var med mig och barnen på söndagsskolan. Det gick bra. Flickan var glad.

Det är nu kväll. Det regnar. Pastorsfrun kom just in till oss. Vi pratar om nästa steg. Var ska flickan sova? Hon kissar ofta i sängen, har vi någon plast vi kan lägga på madrassen? Vilka kläder behöver hon som är mest akut? Vi säger att vi måste ha tålamod med henne. Förklara för henne att hon ska ta hand om sina kläder. Visa henne en plats att ha dem på. Att vi ska berätta för vuxna och barn som kommer hit att inte skratta åt henne. Att de aldrig får slå henne. Vi pratar om hennes skolgång. Att hon behöver börja skolan. Att vi ska försöka ha henne under uppsyn. Vägleda henne. Det är mitt i kvällsbestyren och våra barn är trötta. Det hela känns lite kaosartat. Vi säger att vi får fortsätta prata mer sen.

Hela min kropp o själ vill öppna upp vårt hus och säga; flytta in till oss, bli en del av vår familj. Men mitt huvud tänker, är det det bästa? Hur skulle det fungera med våra barn? Tänk om hon nyper dem? Hon har inte lärt sig att ta hand om sin hygien som vi, hur skulle det funka att bo i samma hus? Vad händer när vi flyttar?  

Jag känner mig engagerad och samtidigt villrådig. Gud, vi vill vara dina händer, se med dina ögon och känna med ditt hjärta. Hjälp oss nu. Visa oss. Hur ska vi hjälpa denna lilla flicka? Ni där hemma, be med oss, tack.

Kram Nora 

3 reaktion på “Hjälp

  1. Carina Arvidsson

    Tack Nora för att du delar med dig om livet – även det svåra! Dagens söndag har temat “Den kämpande tron”. Vi ber och kämpar tillsammans!
    Sedan hörde jag vem som ska ta hand om era guldklimpar! Vad roligt!
    mama mchungaji Carina Arvidsson, Umeå

    Svara
  2. Birgitta Andersson

    Tack att ni delar till oss långt borta. Jag kan ana er vånda, vi får ropa till Gud om hjälp och om
    en lösning. Gott att ni har en fantastik vän i pastorsfrun, hon är utrustad med mycket kärlek och vishet.
    Kram Birgitta, Norrköping

    Svara
  3. Sofia Svensson

    Så mycket känslor som kommer upp när jag läser detta! Pole sana, verkligen! Blir också glad att höra om pastorsfrun, att ni har varandra i detta. Kan barnhemmet ta hand om så stora barn tills en familj hittas? Ber för er och att detta ska bli till det bästa för flickan, och även för er runt omkring henne. Kärlek!

    Svara

Lämna ett svar till Birgitta Andersson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *